I min text om val av sele skriver jag bland annat om val baserat på material, modell, anpassning till vagn och säkerhet. Nu tänkte jag alltså komplettera denna text med mina högst personliga reflektioner baserade på erfarenhet och teori (samt en del fysik, för sådant tycket jag om)!

Som ni säkert förstår är jag något av ett fan av syntet. För det första är det onödigt att stödja en industri av läder eller andra djurprodukter när det finns likvärdiga och bättre (kvalitétsmässigt) produkter för samma pris. Men sedan är jag sådan som hellre lägger tid på en extra rykt, ett körpass extra eller typ vad f*n som helst istället för tvätt och smörjning av läder... För tro mig: Har du bara erfarenhet av sadlar och träns? Tänk då ca. 3 ggr så lång tid på både tvätt och puts. Så är det att ta hand om lädersele! Det är ett OÄNDLIGT jäkla putsande..! Sedan utsätts selar för så mycket mer än ridutrustning. Draglinorna och bröstan ska klara pressen att dra igång ett helt ekipage, bakselen att bromsa samma ekipage. För att inte nämna faran som kan uppstå om en töm brister! Det är då vi kommer till detta med kunskap om vård.

 

 

Förr i tiden skulle inte en ordentlig kusk ens drömma om att hänga undan ekipagets (läder)sele skitig eller blöt! Nej, nej. Allting, från spännen till skinn till bett, skulle rengöras, torkas, putsas och smörjas. Efter varje körtur! Ni hör ju själva: Korrekt omhändertagande av en lädersele (eller för den delen en vagn) var (och bör vara) ett riktigt hetltidsjobb om en ska köra på ett någorlunda utvecklande sätt. Men varför? Väldigt enkelt egentligen; en sele som inte tas omhand rätt blir en säkerhetsfara. Selen ska hålla för hård belastning, vilket inte läder gör om det torkar eller blir för blött. Enda anledningen att din produkt gjort av huden från ett dött djur inte förmultnar och försvinner är för att vi lurar den att den lever. Vi ersätter den talgproduktion djuret hade med lädersmörjor.
Anledningen att jag tar upp just detta är bl.a. att det ofta dyker upp frågor om det går att rädda gamla selar eller andra läderprodukter. Svaret är allt som oftast; nej, du kan få det mjukt genom att dränka det i olja, men hållfastheten blir typ gelé. INTE önskvärt mitt under en körtur! Speciellt då många hästar är bristfälligt utrustade, utbildningsmässigt och psykisk, för en sådan olycka. Men annars då? Ja, personligen skulle jag idag aldrig äga en lädersele (alls, men framförallt inte) utan nylonförstärkning. Det finns ju en anledning att de flesta märken idag har nylonförstärkning på de utsatta delarna: Vår halvdana vård av utrustningen i kombination med risken med icke-förstärkt utrustning.
Nej, när jag rekommenderar sele så rekommenderar jag baserat på personens budget. Har du en tight budget? Köp inte lädersele! En billig (ny) lädersele är med största säkerhet av skabbig läderkvalité redan som det är, samt oftast inget vidare förstärkt. Satsa då istället på någon av de nylonselar som finns för en billig peng! Allt som oftast är de inte fula längre heller, och framförallt inte inom riskzonen för några oplanerade haverier.
Har du däremot en större budget? Ja, då får du välja fritt om du föredrar läder eller syntet. Fördelen med läder är att det är traditionellt snyggt. Nackdelarna har jag redan räknat upp. I mina ögon får du inte tag i riktigt snygga syntetselar förrän du närmar dig 10-tusenkronorslinjen. Men å andra sidan? Folk som vill sin häst det bästa köper sadlar för betydligt större summor än tiotusen. Många träns är idag dyrare än kompletta nylonselar! Oavsett vilken budget du har så är mitt råd: Snåla inte. Köp det bästa din budget tillåter. Basera ditt köp på eftertanke och kunskap. Då har du gjort det du kan utrustningsmässigt för att göra ditt ekipage säkert och trevligt!

- Marie 

 

Mer om den kompletta selen hittar ni självklart på Hindertyg, infosajten om körning.