Krigsskador, eller?
I lördags ringde mamma och meddelade att hon precis varit och plåstrat om Loni. Gissningsvis så har hon varit delaktig i ett slagsmål eller så har hon råkat få sig en känga när de andra hästarna har delat ut lite sparkar till höger och vänster (tror mer på det sistnämnda). Hon har bland annat fått två stora slag på bogen. Ena är stor och hård som en knytnäve och den andra är något mindre och syns inte lika tydligt. Rörelsemönstet är inte ändrat men troligtvis är det mjukdelarna som har åkt på stryk och till sist bildats världens lårkaka. Vi åkte ut ännu en gång igårkväll och hon visade mig mer tydligt att hon har ont då. Tråkigt nog så är det fortfarande oroligt i flocken och mycket spring och ben i luften så jag känner på hela Loni att hon inte känner sig helt tillfreds än. Förhoppningsvis så hamnar hon i en mer trygg och harmonisk flock från start sen när vi flyttar. Nu verkar de vara en enda stor röra men förhoppningsvis så lägger det väl sig mer och mer ju mer tiden går. Det tar ju tid för en flock och jag vill verkligen ge all tid som Loni behöver men oron gnager inom mig när de sparkas sådär som de gjort den senaste veckan.
Vi hade en väldigt mysig stund i sommarhagen när jag kom dit igår. Loni gick ifrån sin röra till flock och hängde med mig istället för att bli kliad på magen och blåsa på mitt hår. Hon kan verkligen få en på bättre humör, min fina vän. Bara det inte är något värre ♥
Vadå Loni, var inte kyllera smaskens?
// Evelinn
Kommentarer